Where the hell is Ernst?

Jag har aldrig lyckats pricka in ett enda avsnitt av den här torpserien, men jag har noterat "folkstormen" i medierna. (I kvällspressen heter det folkstorm när mer än en person är upprörd) I alla fall, det är ju gamla, goa hippie-Kirschan som lett programmet sedan urminnes tider. Nu inför den nya säsongen var han tydligen utbytt mot någon annan, vilket fick några stackare i vårt avlånga land att bli heligt riksförbannade. Jag tycker inte att någon ska behöva vara ledsen och arg i Sommar-Sverige så därför, till allas glädje, men särskilt för er argbiggor, publicerar jag Ernes mest bevingade uttryck samt en idolbild. Hoppas ni blir lite gladare nu. Berätta gärna vilket som är ert favvocitat!

1: Här sitter jag och känner in rummet.

2: Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck.

3: Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt.

4: Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.

5: Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting.

6: Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen.

7: Det blir som ett vattenfall av ek.

8: Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte.

9: Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen.

10: Se så vackert stenen tar emot oljan

11: Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut.

12: När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer för en inredare att göra där.

13: Man blir lite varm i hjärtat när man sitter framför ett så här gammalt hus.

14: Här kommer huset att trivas bra, här kommer jag att trivas bra. Och vad kan det bli då? Jo, bara bra.

15: Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand.

16: Hjärta, hjärna, i nån skön förening där.

17: Först kramar jag alla i familjen – sedan ställer jag mig vid spisen.