Apropå utdöda arter..

Fampan the Fabulous skrev på sin blogg http://utanpapper.blogspot.com/ om nästan utdöda arter. Hon nämnde skivor till minidiscen. Det fick mig att fundera litegrand på saker man en gång tyckt var grymt bra som bara försvinner. För det mesta så ersätts gamla grejer med new, improved stuff så det är ju bra! Klart utveckling rular liksom.

Men så kom jag på en grej som nästan är utdöd och som jag saknar: Brev. Vanliga, hederliga handskrivna brev. Ärligt, när man som liten knubbig krulltotts-parvel pennfajtades med nån i Sveg som man hittat adressen till i senaste numret av Min Häst, så blev man ju sjukt lycklig när det trillade ner ett brev. Man sprang till brevlådan flera gånger om dan för att spana efter det där härliga brevet, med sitt magiska innehåll. (Oftast stod det typ "hej hur mår du, jag mår bra, min häst är fin, jag fick godis OCH glass i lördags, det var gott, skriv snart igen, hej då" Man funderade inte på så mycket djupare grejer än så när man var 8-9 år.) Det var en helt underbar känsla!!! For real! Nuförtiden så får i alla fall jag bara reklam och räkningar. Snälla, kan inte nån skicka ett brev till mig för att pigga upp hösten lite...? Jag lovar att jag svarar om ni vill också!

Förklaring till generation e-post: "Brev" var alltså en papperspryl (papper är det ni har hemma på toan idag) som man kletade ner symboler på med en så kallad "penna". Pennan var ganska dålig för man kunde inte välja typsnitt överhuvudtaget. Det kunde också ta flera dagar att få ett dylikt brev, för någon faktiskt helt fysiskt fraktade det. Se exempel på hur innehållet i ett sådant brev kunde se ut nedan.