Digidiva on the rocks

Inte ett helt dåligt namn på en drink nu när jag tänker efter. (Om det är nån här på bloggen som känner nån bartender så kan ni ju tipsa om att jag inte skulle ha nånting emot att få en drink uppkallad efter mig. Inte alls faktiskt:) Hur som helst så beskriver i alla fall rubriken hur jag känner mig just nu. Långa morgonpromenader i den här sibiriska vargavintern visade sig vara ett oerhört effektivt sätt att förvandla sig själv till nånting ur en frysdisk. Jag vågade faktiskt inte ta i mina öron när jag klev in på kontoret för jag tänkte att de säkert går att bryta av. Och det ser ju så fånigt ut med halva alv-öron så nu sitter jag här vid datorn, med fingervantar, med kaffe, med rimfrost i ögonbrynen och hoppas på att få upp värmen. Jag återkommer med nya betraktelser så fort jag övergått från att vara en kyld drink till att åtminstone vara en fesljummen irish coffee.