Hösten kanske är lite ok ändå.

Nu när jag äntligen, nån vecka innan vi ska ställa om klockorna till vintertid, sett alla tecken på att sommaren är över och börjat acceptera det så kan jag glida in i acceptansfasen. Jag vet nån dag i förra veckan när jag gick till jobbet att jag tyckte det var helt galet att uteserveringarna började försvinna. Det konkretaste höstexemplet av alla är nog stället Sommar på odenplan för det var bara..borta. Varenda liten pinal var noga bortplockad så kvar fanns bara en kal betongfläck. Det kändes väldigt slutgiltigt på nåt sätt.

Men, som sagt, jag börjar komma in i en andra höstandning nu, och börjar inse charmen. Litegrand. Särskilt såna här dagar när solen skiner och det ändå är rätt behagligt. Satt med kollegorna på lunchen idag och drack cappuccino på ett supermysigt fik, alldeles mysinvirad i varma kläder. Kändes väldigt new yorkish. Och det finns en hel del snygga höstkläder faktiskt. Och det är rätt trevligt att elda i öppna spisen hemma. Och det är någonting charmigt med att det blir kolmörkt redan på eftermiddagen. För det betyder att man inte behöver aktivera sig ett jota, utan kan baka in sig i en filt, mumma choklad och läsa böcker i godan ro. Ja-a, kort och gott hösten är nog inte bara skit faktiskt.