Stort grattis på födelsedagen mina fina syskon!

Jag kan inte säga att jag var helt övertygad när ni kom till världen. Ni kom mitt i julfirandet så vi tillbringade julen på sjukhus. Inte i ett paketberg som jag var van vid. Ni var pyttesmå. Ni låg i kuvös. Ni gjorde egentligen inget annat än..tja andades.

Jag ville som den stora flicka jag ändå var ge er en chans. Ni gick ju bevisligen inte att leka med, men ni kanske skulle smälta av mina teckningar? Så jag ritade för glatta livet och förväntade mig nån slags reaktion. När den aldrig kom började jag tänka att en kattunge kanske hade varit bättre. Jag bestämde mig för att ta upp ämnet med mina föräldrar när det fanns mer tid. Det är bara det att "tid" inte infann sig. Ni kom hem, ni var två och ni förvandlades snabbt till ett vandrande kaos.

Eftersom mamma och pappa inte verkade ha några tankar på att byta er mot en kattunge var jag tvungen att vänja mig vid er. Till slut mer än vande jag mig. Så här 35 år senare är ni mina bästa vänner, viktigaste medmänniskor och finaste syskon. Jag är så glad att vi inte bytte ut er mot en kattunge. Jag älskar er.