Dan före dan!

Känner ni pirret? Jag hoppas i så fall att det pirret är mer förväntan än stress. Jag känner i alla fall ett julmysrys i kroppen och har kommit ordentligt i stämning. Ätit kålrotslåda, beundrat gran och bara slappnat av. Just precis nu hör jag pappersrassel eftersom mamma håller på att slå in sista paketen. Jag ska titta en liten stund på tv. Kanske försöka lägga mig tidigt så det blir julafton snabbare. Jag vet att jag är lite barnslig. Det är en av
mina bättre sidor. Mitt vuxna jag är ganska glad för att jag värnar om mitt barnjag. För min inre femåring kan hitta ett litet stänk av jul i nästan alla dagar. Och imorgon ÄR det självaste julafton. En dag både barn-Päivi och vuxen-Päivi älskar.