Jag,en gam-apa?

Jag har inte fallit i post-semesterkoma men däremot blivid inbjuden till facebook av en vän. Jag är inte särskilt intresserad av sådana här chat-communities egentligen, men det är banne mig som med dokusåpor: Har man väl börjat titta lite så är man fast. Så nu sitter jag där och addar vänner och skriver inlägg och måste följa vad alla har satt för mood på sig själva. Sjukt, helt jävla sjukt är det. Skall det fortsätta så här måste jag snart gå en kurs hos folkuniversitetet i analoga nöjen.

Man kanske ska vara glad för att datorn inte serverar drinkar i alla fall. Då hade väl någon arkeolog hittat mig om 300 år, med ena handen fastnaglad i ett förmultnat tangentbord, andra handen runt en drink och med en kropp som de inte kan utröna om den tillhört en gam på grund av den mycket böjda nacken eller en tidig form av apmänniska på grund av greppförmågan. Jag vill inte hamna i evolutionsböckerna under epitetet: gam-apa internetis beroendis! Nä, nu sliter jag mig loss, sliter mig fri och springer ut i solen en stund. Inte för länge dock. Jag vill inte chocka kroppen för mycket. Vänner, vi ses alltså garanterat snart, alldeles snart, igen.