onsdag 2 november 2011

Jag log mot en man i november.

 Jag har precis varit ute och powerwalkat ute i det tjocka grå som i folkmun kallas svensk höst. Härligt och uppfriskande men folk har verkligen börjat kuvas under vädret nu. Den så kända novembernacken har börjat plantera sig neråt i kroppen och inom ett par veckor skulle jag tro att man åker på däng om man ser lite glad ut och/eller råkar titta på någon. Nu infaller nämligen årstiden som skiljer oss skandinaver från hela resten av världen. Vi går mentalt i ide. Vi gör allt vi ska , men med någon slags halv-vilja i väntan på...ja bättre tider. 

Jag är inne i en träningsvåg just nu och är så endorfinpumpad att jag ler mest hela tiden. Ibland råkar någon medmänniska komma i vägen för det leendet.  Och det är när man får det där brinnande Mordor-ögat som man inser att ska man se glad ut får man fan göra det i smyg. Annars kan det sluta illa. Det skulle kunna bli upptakten till en otäck kriminalroman. Känner att jag till och med har titeln klar:  "Jag log mot en man i november". 

2 kommentarer:

Feffe Kaufmann sa...

Härligt att sprida sin glädje. Fortsätt med det. Finns så många där ute i behov av det. Jag är en av dem just nu. Få saker ser ljusa ut. Fortsätt träna också! Bara skönt och underbart! :)

Digidiva sa...

Tack för pepp Feffe. Jag försöker. Och jag skickar en massa pepp tillbaka till dig också!