tisdag 14 december 2010

Skatteåterbäring är som bäst när man glömt bort den.

Ja, från att ha fått någon form av plus- eller minusbesked lagom till midsommar får jag numera tillbaka skatten i juletider. Det roliga är att i somras (när jag hade räknat iskallt på att betala en resa med just skattepengarna)var jag ganska upprörd över det. Så pass upprörd faktiskt att jag ringde och bombarderade en människa på Skatteverket med frågor i sann Sverker-anda. (Ska det vara på det här viset? Va? Va? Ska det det? Ska det verkligen det?) Som tur var så var personen i andra änden en sannerligen cool typ som tålmodigt lyssnade och efter min svada bara sade två effektiva meningar som fick stopp på mig direkt:

- Jo, du kan säkert ansöka om att få tillbaka skatten tidigare. Men då kommer det bli lågprioriterat och det kan ta upp till ett år till innan du får tillbaka pengarna.

Ååh, ni skulle hört mitt svar. Min sammetslena stämma. Min smörfyllda röst var som vattenfall av honung och näktergalssymfonier när jag kallsvettigt sade:

Tack så JÄTTEMYCKET för din HELT FANTASTISKA insats, du har VERKLIGEN hjälpt mig SÅÅ mycket. Nejtackjagvillinteansökaomtidigareutbetalning. *Klick*

Sedan har månaderna rullat på och jag har inte vågat hoppas på någonting, så jag har istället förträngt hela grejen. Och så! På självaste luciadagen har det trillat in ett jultillskott på kontot. Så årets överlägset bästa julklapp i förskott stod alltså skatteverket för. Otippat, men absolut inte ovälkommet!

Inga kommentarer: