Det går bättre och bättre varje dag.

Jag är faktiskt sjukt glad på bilden. Det är bara det att det inte syns för jag orkar inte använda en enda muskel i ansiktet. Jag har nämligen precis sprungit 8 kilometer och är illröd, svettig och slut. Och så glad då. Jag hade nog inte trott att jag skulle springa så långt någonsin. Jag började mest testa lite, för att bli av med rastlöshet i samband med att jag slutade röka. Och nu är jag här. Från rökare till löpare på mindre än två månader. Det är banne mig stort. Klart man känner sig glad då.:)