Gott nytt år!!!!

Tänk, då har snart ett år till snurrat förbi och 00-talet lider mot sitt slut. Jag vill kort och gott önska er alla ett riktigt gott nytt år. Lova att ni inte avger några muppiga löften som bara ger er ångest och dåligt samvete redan den andra januari. Jag tycker att det enda löfte värt att ge är att lova sig själv att 2010 ska bli bättre, roligare, gladare och härligare än 2009. Det är i alla fall vad jag ska lova när jag står och skålar vid 12-slaget på söders höjder med vänner. Gott slut, gott nytt och ta hand om varandra. Skål!

Världen är hård, jag är mjuk.

Igår morse började jag veckan på bästa tänkbara sätt, nämligen med lite frukostlatte hemma hos Fanny. Det var en mjukstart på vad som sedan har visat sig vara ett par rätt hårda dagar. Efter lattefikat begav jag mig djärvt ut i mellandagsrean. (Ja, så här i efterhand inser jag också att man är rätt dum i huvet som ens försöker.) Jag var på mitt gladaste spenderarhumör och var taggad för att göra en hel del fynd. Den glädjen var som bortblåst efter Götgatsbacken kombinerat med Drottninggatan. Folk slet i saker som hyenor, slog omkring sig som rabiata varaner, och jag tror faktiskt att en och annan till och med morrade. Så vad blev resultatet? Tre blåmärken och en topp. Kan någon påminna mig nästa år att det inte är värt det? Det är bara inte värt det.

Så idag träffade jag då min PT. Efter att ha screenat honom hela julen så blev det en ganska plågsam återträff. Mina muskler har förvandlats till kålrotslåda och då har han planerat in ett boxpass! Den jäveln! Nu känner jag att det varit lite för hårda dagar så jag ser fram emot en, förhoppningsvis, fortsatt mjuk kväll och en väldigt, väldigt mjuk onsdag.

I am an iphone-fippler yes I am!

Så nu har jag då fått denna fantastiska lilla maskin som egentligen är mer en dator än en telefon. Hela den digitala världen ligger för mina fötter och jag kan med några enkla tryck göra preciiiiiis vad jag vill. Så laddar jag in jobbmailen? Synkroniserar jag mina telefonnummer? Ser jag till att lagra viktiga saker i iTunes? Nej, nej, nej, jag laddar ner den världsviktiga appen drunkalizer. Man pratar in något och det får allt att låta som att man är superfull. Det har jag roat mig med hela dagen och jag skrattar fortfarande lika mycket. Imorgon kanske jag ska avancera till nästa nivå och ladda ner den där appen med en hamster som upprepar allt man säger.

Dagen då jag mest bara åkte tåg och var sur.

Ja jösses, det här var ett tålamodsprövande sätt att fira dan före dopparedan på. Vi åkte tåg från Blekinge upp till Stockholm vilket i sig inte är nåt problem .Jag tycker det är rätt trevligt att åka tåg. Men när man varit uppe i pissottan och inte ätit nåt sen frukost vill man inte höra det här: "meddelande från bistron. Vi har ingen mat eftersom cateringen inte kom fram i snökaoset. Vi upprepar: det finns inget att äta på tåget." Ok, jag blev sur redan där. Resten av resan gick i neddragna mungipors tecken. Sedan skulle jag panikhandla sista klapparna direkt när jag kom av tåget. Folk var så saaaatans sura så jag blev ÄNNU surare. Jag försökte ändå tappert säga "god jul" till kassörskan. Hon fet-ignorerade det så vid det här laget var jag som en citron som bott i en ättiksflaska som doppats i saltsyra. Och som dessutom inte fått mat på hela dagen, mind you. Så kommer jag hem. Och ser att jag fått ett julkort från min kära syster. All surhet var som borttrollad på två röda. Och nu är jag väldigt, väldigt glad igen. Så från oss alla, till er alla: Go jul för helvete! :-)

Jo då nog har vi fått snö alltid

Svärföräldrarnas trädgård är helt övertäckt av ett tjockt, ulligt lager snö och det kommer hela tiden mer, mer, mer och mer. Därför eldar vi för allt vi är värda i öppna spisen, äter julmat och betraktar det hela med ett oerhört tydligt inifrån-och-ut-perspektiv. Det känns tryggt tycker jag.

Julfest

En bild säger mer än tusen ord och jag tror de här tre bilderna sammanfattar gårdagen ganska bra. Det är bra det för jag är alldeles för trött för att orka skriva flera tusen ord. Det kostar att ligga på partytopp, men hej, någon måste ju göra det! ;)



Brasa tänd i öppna spisen för att komma i glögg/jul/feststämning. Komplett med vedklabbs-knaster och allt. Mys på hög nivå.

Drycken flödade, skratten ekade, festen rockade.

Och det här var lätt kvällens märkligaste. Killarna på bilden dricker en märklig drink som heter suck´n´blow. Det gick ut på att den ena blåste för allt vad den var värd i ena änden av ett rör och då skulle den andra så småningom få ner en sexa spritgelé i svalget. Det är nog det konstigaste jag sett sen jag båtluffade på Grekland på 90-talet. Jag testade INTE den spritsorten, men i princip alla andra hela vägen från glöggen till champagnen. Urk.

Rak, rakare, ondulerad!

Magnus köpte sig ett shampoo. Asia Straight heter det och på flaskan står det att det är så fantastiskt att man kan kasta plattången i närmaste sopnedkast. Det är bara att tvätta sitt krusiga hår med detta eminenta medel så ska håret rakna alldeles av sig självt. Jag tycker nog att det funkar lite så där...

December är en partymånad.

Festligheterna avlöser varandra i en rasande takt, vilket så klart är väldigt skoj. I torsdags var det julfest med Söderhavet och om en kväll skulle kunna definieras som en godissort så kan man nog kalla det gott och blandat. God mat på Villa Källhagen, blev goda drinkar på T-baren och sen mitt i alltihopa blandade vi in bowling, skytte och fotbollsturnering på Ballbreakers. Efter en macho/adrenalinövning till bombastiska 90-talslåtar avrundade vi aftonen på KB där vi hade intressanta diskussioner dels med varandra, dels med de alkoholiserade kulturinventarierna som förmodligen suttit där och druckit sherry sen sjuttiotalet. Igår behövde jag helt enkelt vila och ladda om eftersom det är dags för lilla julafton idag. Ha en förträfflig lördag allesammans. Själv ska jag ta mig en fika innan jag övergår till drycker med lite mer alkoholhaltig karaktär! :)

Julstämningen börjar infinna sig!

Ja faktiskt. Inte på nåt sätt tack vare det här grå äckelpäckel-vädret, men för att det händer mycket trevligheter hela tiden. I helgen var det ju festligheter ända från fredag till söndag.(I söndags var det Finlands sälvständighetsdag, vilket jag valde att fira alkoholfritt, men med en god choklad istället) Jag har varit på julshopping med mamsen och mitt i allt detta blev jag så fångad av all shoppingyra så att jag köpte mig ett par lila stövlar. Det har jag aldrig haft förut, men jag tror nog att lila och jag kan bli mycket goda vänner. Som ni ser på de små prickarna, har vi redan varit på en del promenader tillsammans. Vädret må vara skit, men vi har det rätt trevligt där vi går, mina lila stövlar och jag. :)

Inte alls kul tycker en del, liiite kul tycker jag:)

Finfina fredag!

Jajjemensan då är denna fryntliga, fina veckodag här igen. Och hela helgen kommer faktiskt vara lite baserad på F-words:

- Ikväll blir det festligheter med Fabulous Fanny
- Imorgon blir det god mat, god dryck och trevligt sällskap med Fantastic Foodcourt
- Söndag kan jag tänka mig kommer bli en gnutta Flö fast jag ska ju även fira fandra fadvent och äta flussebullar så det blir nog en finfin dag det med! Trevlig helg allesammans!

Varning för cute overload!!

Jag har redan tittat på det här ca 10 gånger innan jag ens lade upp det på bloggen. Nu är ni varnade. Enjoy! :)

Jag var sugen på något gott,nyttigt och vackert....

...så jag inspirationssurfade på en receptsida fullsmockad med bilder. Jag fastnade för en färggrann fransk bondomelett med tomater. Tänkte: Yum nu ska jag laga nåt som gläder både öga och gom. Ni ser första bilden här nedan, det ser ju jättehärligt ut. Medelhavsinspirerat, färgglatt, rustikt och somrigt faktiskt. Det är bara att min...well...min blev kort och gott inte så värst lik omeletten på receptsidan. Och den blev definitivt inte så mycket fröjd för ögat som jag hade tänkt mig.



Fransk bondomelett á la receptsida:


Fransk bondomelett á la moi.

Oprovocerat vintervåld i Stockholm idag!

Ja, jag har nu en manglad korsrygg och dessutom alldeles för mycket undanträngda smärtetårar efter att ha vält rätt över en folkilsk isfläck. Egentligen vill man ju reagera precis likadant som när man var tre år gammal och bara skrika AAAAAAJJJJJ och ligga kvar på rygg och storböla. Nu sätter någonting i hjärnan stopp för det, så man reser sig blixtsnabbt upp och försöker se ut som att inget hände. Och hände det nåt så gjorde det i alla fall absoluuuuut inte ont. Vad jag inte fattar är vad isfläcken hade just mot mig. På hela långa gatan fanns bara denna enda isfläck. Och ingen annan trillade än jag. Av det kan jag inte dra någon annan slutsats än att det var en personligt riktad attack. Isfläcken var säkert bara en liten harmlös pöl som snabbfrös och spred ut sig när den såg mina ovarsamma ben närma sig. Men den ska få se. Jag ska köpa en stor, fet grilltändare. Sen ska den få se. I am gonna melt that motherf*cker down. Skrattar bäst som smälter sist!!!!