Dag 4 av 7 med träning 3 timmar om dan.

Nu börjar det kännas riktigt, riktigt ordentligt i kroppen. Och jag har inte ens kommit genom dag 4 ännu, men spinningpass, aerobicspass och oändligt långa promenader i tid och otid börjar kännas. Hittade faktiskt en perfekt bild på hur jag skulle se ut om mina muskler såg likadana ut som de känns. Dessvärre ser jag fortfarande mest ut som mozzarella, men jag har ett rätt hårt mission: Köpte en för liten klänning i måndags. Den ska på imorgon. Jag skojar inte ens. Om jag inte lyckas säger jag fan upp gym-medlemskapet! Håll tummarna. Själv kan jag inte för jag har muskelkramp i dem också.

Ny vecka, nya utmaningar!

Våren verkar tveka in i det sista. Och det kanske är som Karin Boye säger att det gör ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka? Snön faller i alla fall utanför fönstret medan jag bloggar och det känns redan avlägset att jag faktiskt såg en entusiastisk skateboardåkare när jag promenerade imorse(!) Apropå promenader har jag en riktigt tuff utmaning framför mig den här veckan. Jag fick utmaningen på twitter att träna/röra på mig minst 3 timmar per dag en hel vecka i sträck. Att röra på sig innebär även all vardagsmotion så det är inte riktigt så jäkla hemskt som det låter, men det kräver ändå en medveten insats. Igår promenerade jag 1,5 timme, tränade aerobics en timme och styrketränade en halvtimme. Idag har jag promenerat en timme på morgonen, sen har jag tänkt promenera en timme till och till slut avrunda träningsdagen med ett spinningpass. Jag känner mig urtaggad just nu, hur kroppen känner sig framåt helgen är en heeeelt annan fråga.:) Vore ju toppen med lite solsken så man slipper promenera i snömodd hela veckan i alla fall. Nåväl, lite väder ska inte hindra mig. Det är bara att plocka fram vinterjacka och sisu och KÄMPA!

Konstiga bilder. Alltså verkligen jättekonstiga bilder!

Men många av dem är väldigt roliga också. Så för att fira fredag, våffeldag, solig dag, en allmänt bra dag, bjuder jag på bildfniss. Trevlig helg!

http://thisisphotobomb.memebase.com/

Det äckligaste jag sett på länge: snabbmats-sushi!

Kommentarer överflödiga. Titta och känn blodkärlen klegga igen.

Igår blev det vår!

Skitsamma vad det blir för väder framöver, det kan antagligen komma köldknäppar fortfarande, men våren är här nu. Den kom närmare bestämt igår, för då drack jag för första gången kaffe utomhus. I solen. Och jag njöt, njöt, njöööööt!

Missade att fota, så illustrerar med gammal vinbild, men känslan var exakt den samma. Den där nöjda nunan kan bara framkallas av ohämmade mängder sooooool! :)

Samara säljer sängar

Svoosh sade det så var helgen slut. Inte så konstigt kanske för den var lika rolig som intensiv. Helgen innehöll både födelsedagsfest och häng på Söders höjder. Mer om det och kanske till och med lite bilder senare. :)

Mellan alla händelser så hann jag i alla fall även med säng-shopping. Jag fick till slut nog av att ägna nätterna åt att rulla ner i en madrassgrop så vi tog oss till Sova. Förutom nästan två timmar sängprovning inklusive sängkunskap på den högre nivån så blev vi lite överraskade av att se en gammal bekant i affären. Om ni sett The Ring och undrar vad Samara gjort sedan filmtiden, kan jag alltså avslöja att hon numera arbetar på Sova på Sveavägen.

Rymdutställningen borde skickas ut i omloppsbana.

Rymden som ämne är det mest spännande jag vet. Rymden är raketer, planeter, astronauter och obegränsade möjligheter. Därför borde det vara sjukt lätt att göra en rymdutställning bra.

Men nej. Det här var inte bra, Tekniska Museet. Texterna var i långa sjok som man knappt orkade läsa, och om man ändå ville läsa dem, hörde man folk börja sucka för att man stoppade upp utställningen. Och då läser jag ändå rätt snabbt, kan jag berätta.

Jag hade hört talas om två saker som jag tyckte verkade lite extra spännande: Möjligheten att prova rymddräkt. Och möjligheten att testa g-krafter i en centrifugmaskin.

Rymddräktsprovningen visade sig vara utanför utställningen där man skulle ta på sig en ful pappersoverall och bli fotograferad mot en menlös månkuliss.

Centrifugen hade tekniskt fel när vi kom men skulle "öppnas senare". Så vi tänkte att det kanske skulle hinna lagas under dagen med lite tur. När vi till slut frågade när det tekniska felet skulle vara åtgärdat fick vi till svar: "Kanske till påsk"

Inte vet jag, men borde inte sånt framgå i någon slags information????

Hur lyckas man ens göra en tråkig utställning om världens mest spännande ämne?? Och mycket berodde på rent slarv och problem med det stolpiga bild/text-upplägget som andades gammal dammig skolsal. Varför kunde man inte få interagera mer? Gå in i raketer? Flippra med styrpaneler?

Det är tyvärr sådant här som gör att museer har svårt att få folk att komma: man tror liksom inte att det ska bli särskilt roligt. Och det är ledsamt när det faktiskt inte blir det heller. Nä, behåll era pengar. Man kan göra mycket roligare saker för 160 kronor per person.

Funkar som sagt eventuellt i påsk. Eventuellt.

Kolla punkt 9. Begriper du något...? Nej, det gör ingen. Att ha använt en tafflig översättningstjänst till en utställning är det lägsta av allt lågt. En trist utställning är ju en sak, men att den innehåller direkt rappakalja är ju skrämmande! Särskilt när man vet att det kommer en rätt stor andel barn. Bu, bu, super-BU säger jag! Tekniska, hör av er så hjälper jag till inför nästa utställning!


Till sist, så blir det ju inte roligare än man gör sig, så vi försökte larva oss så mycket det gick ändå. :)

Cuteness overload!!

Ni vet, jag anstränger mig medvetet för att inte fylla den här bloggen med bilder på gulliga djur. Jag orkar liksom inte byta namn till galna djurtantens blogg. Men ibland så hittar man guldkorn som är så fina så man inte vet om man ska skratta eller gråta. Kolla in de här kompisarna som bytt sovplats med varandra det är ju bara för gölligt!

Bra och dåliga saker med frisörbesök

De bra sakerna är rätt självklara. Det är som en mini-verklighetsflykt. Man sitter i en mysig miljö, man blir ompysslad, serverad kaffe (ibland vin faktiskt)och i slutändan känner man sig fin. Det här konstiga fotot tog jag för jag ville försöka illustrera att jag fått: rakt hår, slingor och ny färg. Såg att det inte är så rakt längre (en timmes rätande och fönande har inte en chans när moder natur kontrar med snöblandat regn...) och färgskiftningarna syns lite dåligt i datorljus. Ni får lita på att jag är finare än jag var innan. Eller jag känner mig finare i alla fall. Och det är ju faktiskt väldigt bra. Så långt värt varenda krona.

Sen det som är lite dåligt med frisörbesök då. När allt är klart och det är dags att gå så slår ena hjärnhalvan ner den andra. Den hjärnhalvan där talcentrat sitter tar liksom över och kläcker i någon slags autopilot-läge ur sig: Rekommenderar du någon bra hårvårdsprodukt...?

Och så brukar jag i regel hinna ända hem innan den andra hjärnhalvan kommer med i matchen igen och tänker. "Vad hände där? Köpte jag en inpackning? Till? Fan också, gjorde jag verkligen det?" Och si, på det där sättet kommer jag snart ha hamstrat ihop Sveriges mest exklusiva hårprodukt-kollektion. Men jag kommer ju i alla fall kunna ha väldoftande hår ett par livstider framåt...

Men nu då Fredde, nu kanske du kan komma ut?

Så länge den här bloggen funnits har jag lite nu och då undrat när du, allas vår fussballhunk, Fredde Ljungberg, ska göra en stolpe ut ur garderoben egentligen. Nu när en ung bollega till dig, Anton Hysén, vågat komma ut borde ju du som lite äldre kunna göra detsamma. Du och Glenn Hyséns son skulle kunna bli helt fantastiska galjonsfigurer för ett sport-Sverige som borde innehålla mer glamour än huliganer.

Får ni fotbollen att andas lite mer glam och karneval, kommer kanske till och med jag börja titta på fotboll. Jag ger mig också den på att läktarvåldet skulle bytas ut mot läckerbitar som ägnar sig åt det en hejaklack ska göra: Hejar på sitt favoritlag. För tro´t eller ej, man KAN nämligen titta på sport utan att nita någon eller elda upp något.

Semmelbuffé!

Jag var lite snabb igår och googlade fram någon slags generisk semla på nätet som jag lade upp en bild på. Därför tycker jag nog att semmelbuffén jag var på på riktigt förtjänar lite uppmärksamhet. Den innehåller liksom allt. Och lite till. :)

Semlor och internationella kvinnodagen

Det är vår dag idag damer! Jag vet aldrig riktigt vad jag ska tycka om det. Å ena sidan är det ju toppen med en dag där kvinnor jorden runt uppmärksammas lite extra. Å andra sidan borde det vara självklart att de andra 364 dagarna också är kvinnornas dag. Och barnens dag. Och männens dag. Varje dag borde vara en dag fylld av respekt och vänlighet. Varje dag borde helt enkelt vara internationella människodagen. Som man skulle kunna fira då!

Och apropå att fira, det är ju dessutom semmeldagen så det är väl inte helt omöjligt att jag firar den här dagen med en gräddbulle de luxe.

vad ni än firar och hur ni än firar så hoppas jag ni allihopa har en riktigt bra dag!

Middagar,käftisar och författardrömmar.

Sicken trevlig helg det varit! Upptäckte att Melanders Fisk är ett supernajs lounge-ställe i fredags, åt middag ute på Söder i lördags, beklagade mig över de hiskeliga mello-bidragen med vänner och avrundade med söndagsmys ute på Värmdö. Sedan kom ju då måndagen. Måndagen med största M:et i mannaminne. Jag hade nämligen sista (och jävligaste) tandläkarbesöket framför mig, så jag sov knappt en blund natten till idag. Jag var spänd som en fiolsträng redan när jag kom till tandläkaren och fortsatte vara så spänd att bedövningssprutorna inte tog. Fick en, fick två, fick till slut en tredje som jag fick hjärtklappning av för den innehöll adrenalin. Sedan filades, slipades, gröptes och karvades det. Och jag grät. Och behövde vila lite. Och så grät jag lite till.

Men till slut var det klart och jag har tillbringat resten av dagen med att hålla mig inomhus och se ut som om halva ansiktet liksom runnit ner en halv våning. Lite Picasso-aktigt för att uttrycka det elegant. Rätt muppigt för att säga som det är.:) Men måndagkvällen avslutades på bästa tänkbara sätt! Jag har precis kommit hem från en inspirationskväll med flera svenska författare som generöst delat med sig av sina bästa skrivtips. Förlag som berättade hur man egentligen blir antagen. Skrivarskolor som gett konkreta tips. Kort och gott: En kväll som gav en sjuhelsikes massa inspiration. Och som framför allt lämnade kvar en känsla av att det GÅR att skriva en bok. Bra handling, starka karaktärer och en egen röst kryddad med disciplin och prioritering av skrivandet. That´s it. Mer behövs inte för att bli en framgångsrik författare. Det känns tryggt.:)

Men hell-hiss också!!!

HAHAHA. Hälsoveckan har nu utvecklat sig ända ut till hissen. Våra trapphusgrannar måste tro att vi är ett gäng webbfetton som måste bändas loss från tangentborden och släpas ut ur hissen. :-D

Healthweek eller hellweek. Hur man nu ser på saken.

Nu jädrar ska vi tvingas att få beachkroppar oavsett om vi vill det eller ej på Söderhavet. Det är hälsovecka, där vi i och för sig inte tvingas till nåt, men där små fina lappar här och var påpekar att man KAN göra nyttigare val. Det har funkat helt okej, ingen har knorrat jättemycket. Men så plötsligt! I köket dök det upp ört-téer bredvid kaffebryggaren. Och en lapp om nyttigare alternativ. Det var faktiskt att ta det för långt.:)