Dagen då jag nästan hamnade i Efterlyst.

Detta har hänt: I goda vänners lag besöker vi restaurangen strix. Vi äter. Vi dricker. Vi skrattar. Vi dricker lite mer. Till slut lämnar vi restaurangen. Vad vi inte ännu vet är att restaurangen dessutom är en brottsplats. Vi går hem till de goda vännerna. Och det är här jag upptäcker det skamliga brottet. Dessutom är jag själv den skyldiga! Jag har stulit någon stackars oskyldig fredagsfirares jacka! Jag vill gärna till mitt försvar påpeka att garderoben var full av svarta, snarlika jackor så jag hade faktiskt inte brottsligt uppsåt. Som tur är så visar sig den bestulna vara ett driftigt kvinns, så hon har raskt skickat sms till mig här på morgonen, så nu ska jag iväg på ett jackbytar-möte. Jag har ju ingen svans så jag kan inte mötas upp med svansen mellan benen, men jag får försöka göra en pudel och bocka och niga hela vägen hem. Underbart sätt att inleda en bakislördag på. Inte.

Heureka, jag har upptäckt mönstret!

Så fort jag drömmer, tänker, skriver, säger eller på något annat sätt använder ordet "vår", ja då kan man ge sig f*n på att det absolut inte blir någon vår. Det kan bli lite vilket väder som helst, men vår? Absolut icke. Det verkar vara samma princip som med klädaffärer som på nåt sätt har "mode" i namnet. Det är liksom allt annat än mode i dem.
Därför byter jag härmed taktik helt.

Idag gläds jag alltså så jäääääääävla mycket åt det ymniga snöfallet! Jag ska göra snöänglar och snöbollar och snölyktor och jag ska åka plastpåse och jag ska köpa pälsmuff och jag ska skratta och jag vill verkligen aldrig att det ska bli sommar. Hör ni det vädermakter? Aldrig sommar, alltid vinter, det vore det bästa som kunde hända!!! Det allra bästabästaBÄSTA!!




(psst, vad ska vi sätta på att det är solgass imorrn...?)

Jag hoppas ju på vår nu men IFALL det skulle bli kallare...

..bara ifall, ifall, så är det skönt att veta att isbjörnar kommer väl överens med vårt vanligaste husdjur.

Nej jag är inte efterbliven. Tror jag.

Klicka upp bilden, läs sista meningen och whoisa. För du är väl inte heller efterbliven...? ;-)

"Note to self"

Jag lovar härmed att jag aldrig, aldrig, aldrig någonsin mer ska försöka shoppa en lönedag!!!! Åtminstone inte förrän jag utvecklat en förkärlek för trängsel, armbågar i sidan, hostrosslingar i örat, flås-kondens i nacken, nertrampade hälsenor och stora samlingar människor som luktar gammal ångest och vintersvett. Nytt shoppingförsök göres lämpligast i mitten på månaden alternativt några dagar före lön. End note.

Sveriges tårtigaste arbetsplats?

Igår bullar, kakor, semlor och tårta. Och idag prinsesstårta (på given anledning). Vi har avstämningsmöte en gång i veckan och då köps det påsvis med tårta och bullar bara för att....det är gott. Och i stort sett varje dag är det nån av avdelningarna som har nåt att fira. Och därmed bjuder på tårta. Jag börjar känna att jag har tre val:

1.) Snabbt utav attan bli 2 meter längre så att jag fortfarande kan kalla mig normalviktig om ett halvår.
2.) Börja importera resårband.
3.) Träna 11-12 timmar om dagen.Varje dag.
4.) Till sist, och det här är världens äldsta och enklaste bantningsknep: STÄNG MUNNEN.

Just nu står prinsesstårtorna uppradade och jag försöker stenhårt köra på alternativ 4. Jag försöker så hårt så att hela huvudet faktiskt känns lite hopsnörpt. Det är en riktig viljornas kamp. En gladiatorernas sammanstötning. Människa mot tårta. Och jag ska segra!

Tyvärr så hamnade min lilla nyhet lite i skymunhdan idag...

http://www.resume.se/nyheter/2009/02/24/viktigt-att-vara-forst/


Här är det karneval/fotbollsderby-stämning. Folk jublar, klappar händer och är allmänt stirriga. Man får en puls på 220 slag i minuten bara av att vara här! En riktig adrenalin-tisdag idag minsann!

Mitt första lilla alster på The Tidning.

http://www.expressen.se/noje/1.1473013/vinn-weekendresa-for-tva-till-u2-s-hemstad-dublin


Helt ärligt, är det inte det finaste ni nåååågonsin läst?? ;-)

Kvast-söndag!

Ja jädrar då har man provat på curling. Jag kan ju konstatera att man inte börjar curla för att man får så snygg outfit precis. Däremot var det 100 resor jobbigare än jag nånsin hade kunnat tro! En kille sammanfattade nog känslan rätt bra för oss alla när han efter två timmars vurpande, hasande och glidande sa till vår instruktör:

- Det kändes ju nästan som en riktig sport!

Vi hade nog alla tänkt att det inte kan vara särskilt jobbigt att sockiplast-hasa omkring lite, men idag känns hela kroppen som en bankad kassler. Höftböjaren är i kramp. Låren känns som stela stockar. Och jag har blåmärken i regnbågens alla färger. Framförallt på knät för jag lärde mig aldrig att glida så bra så jag dängde knät i isen varenda gång jag skulle få iväg en sten. Men på det stora hela taget var curling roligare än jag hade trott! Och jobbigare också för den delen! Jag kommer nog inte börja sträva efter en plats i landslaget, men nu kan jag åtminstone stryka nånting från "saker jag förmodligen aldrig kommer göra"-listan:)

Undrar om man kan köpa vampyrvitt på alcro...

Har ni sett, solen skiner som ett gigantiskt ljusrör! Även fast det är ljuset, solen och värmen man går och väntar på så är det faktiskt inte det här laserstråle-vita jag går omkring och dagdrömmer om. Jag märker att jag (och rätt många andra sol-svältfödda svennebananisar) skrynklar ihop ansiktet till ett sviskon och går dessutom och håller handen ovanför fejan. Vad är det för nånting?? Man väntar 340 dagar om året på att solen ska skina och sen när den äntligen gör det då går man omkring och duckar och fräser som om solens strålar skulle kunna förvandla en till en blekfis-omelett på stående fot! Sen inser jag att man ju faktiskt inte dagdrömmer om just den här gigantiska laserstrålen till lysrör. Man drömmer egentligen om ett guldigt, varmt sken som inramar ens vinglas på uteserveringen. Men man SKA ju faktiskt vara glad för att det inte är säcksvart ute. Jag ska försöka låta bli och se ut som en vampyr idag, och hej, tack vare det vampyrvita skenet har jag ju en anledning att köpa mitt åttionde par solbrillor! :-D

TGIF!

Solen skiner, solen värmer, fredagen är här, helgen hägrar, melodifestivalen hägrar, resa-till-kalifornien-planeringskväll hemma hos jocke och naz hägrar, curling hägrar, träffa en kompis på blixtvisit från Tyskland hägrar. Det är såna små saker som gör att det känns rätt ok att lunchen är 45 sekunder lång och består av pulverkaffe och automatknäcke.

Trevlig helg kära vänner!!

Fånga duvan, fånga duuvan!

Gomorron kompisar. Jag måste bara berätta om en osedvanligt märklig och småsorglig grej som hände mig här på morgonen. Jag är på väg till jobbet och när jag kommer till Västermalmsgallerian yrar en drogad duva omkring i cirklar mitt ute på den absolut värsta biltrafiksnutten. Korsningen st erikgatan-fleminggatan är liksom känt som no mercy-street. Är man i vägen blir man påkörd. Punkt. Så, jag tycker i alla fall extremt synd om den uppstressade stackars pippin som inte ens verkar fatta att den har vingar och skulle kunna flyga sin väg. Den bara rantar runt, runt, runt.

Jag klarar inte av att bara ignorera det så jag bokstavligt talat dribblar den över vägen till trottoarkanten och säkerheten. Bilarna hänger sig på sina tutor, så det känns som att vara fångad inuti en trumpet. (Jag antar att alla inte ser duvan utan de tror att jag är en riktigt tokig tant.) Jag har i alla fall gjort min insats tycker jag och fortsätter gå mot jobbet. När jag vänder mig om ser jag att den dj*vla fågeln är ute på bilbanan igen. Så summa summarum: jag är numera stockholms-bilisternas hatobjekt nummer 1, och duvan Siv (jag döpte den till det) flaxar nog omkring i fågelhimlen vid det här laget. Hoppas talgbollarna är gigantiska och att man får irra fritt bäst fasen man vill där oppe. Nu måste jag gå och ruska av mig den här händelsen med en galet stark kopp kaffe. Ses senare vänner.

Sopa, sopa, sooo-ooopa!

Herregud nu är det snart helg igen. Och den här helgen ska jag göra nåt jag aldrig gjort förut. (Och inte direkt hade trott att jag någonsin skulle göra heller.) Det kommer bli konstigt, knasigt och förmodligen helskoj. Jag ska ha på mig nåt slags sockiplast och kvasta en sten framför mig för allt vad jag är värd. Curling kallas sporten. Jag är tveksam till att jag kommer sopa banan med motståndarna, men sopa bana, det kommer jag garanterat göra!

Oj hej!

Jag får inte tiden att räcka till för bloggeriet these days riktigt. Dagarna svooshar förbi och jag kan säga att hade jag haft stegräknare här hade jag nog kunnat komma upp i 6-siffrigt på ingen tid alls. Jag sitter faktiskt ner för första gången på hela dagen vid min dator. Men vilken dator! En mac med feteskärm så jag jobbar i storformat numera. Och så är det ju förstås gött med lite tårta efter en stressig dag också.

http://blogg.expressen.se/thomasmattsson/entry.jsp?messid=472938

Mitt namn skall vara Päivi Braveheart. Not.

Igår promenerade jag hemåt i godan ro och smådrömde om vad jag skulle äta till middag. Rätt vad det är så bryts harmonin och lugnet av en hel hoper polispiketer som kommer körande i 200 kilometer i timmen!!

Hela St Eriksplan förvandlas plötsligt till en scen ur valfri Beck-film!!!! Jag får syn på ett gäng polis-silhuetter i mörkret som indiansmyger längs väggarna och inser att förövaren alltså är i närheten. Min konspiratoriska hjärna hinner tänka hiskeliga saker om både spioner och seriemördare. Det blir också glasklart varför jag aldrig, aldrig, aldrig någonsin velat bli polis. Jag känner ingen adrenalinrusning. Jag känner absolut ingen spänning, action, fart och fläkt. Jag blir bara rädd, och lite ledsen, och vill bara springa hem och lägga mig under en filt. Fastna med mig i ett brinnande hus, anyone....?

(Det som hände var att Philadelphia-kyrkan blev rånad igår kväll.)

Shake it, shake it, shake it like a digital picture.

Igår kom sambons bror och hälsade på och åt lite sen lunch hemma hos oss. Med sig hade han en ny, fin kamera som han tänkte att han skulle ta lite bilder med, för att sedan göra ett fint fotocollage på hemmaplan. Min sambo kom med den briljanta idén att om man ställer in kort slutartid och tar flera bilder medan man skakar på huvvet för allt vad man är värd så får man helt sjukt roliga kort. Å herregud det blev skrattfest kan jag lova. Det störda är att det inte syns på bilderna att man skakar på huvudet, utan det ser ut som att man fastnat i en vindtunnel eller får stryk av osynliga mannen. Ni som har kameror bara måååååste prova! Det är sjukt beroendeframkallande, dessutom skrattade jag så att jag nästan offrade ett par revben. Det blir ju inte precis några fotografier man ramar in och hänger upp på VIP-väggen hemma, men man skrattar så man välter! Underhållningsvärdet överstiger helt enkelt lätt fotokvaliteten! Som sagt, prova, ni kommer välta av skratt!

Ibland får man helt enkelt bara ge sig.

Vi har väl alla någon gång kommit lite sent till en fest. Ni vet så där "oj alla är redan mer än salongsberusade"-sena? Det finns en skitgammal svensk sketch (nån som vet vilken jag menar, berätta gärna!!!!) där en kille kommer in i en bar och snabbt måste svepa en drink för att fatta vad alla omkring honom säger. Lite så var det igår. Jag var schlagerladdad till tänderna. Jag var beredd att klaga på allas frisyrer och kläder. Jag var lika redo att applådera syrrorna Päivärinta. Grejen var bara det att de jag skulle se melodifestivalen med hade varit på finlandskryssning. Fattar ni? De hade alltså ett 24 timmar långt fest-försprång. Jag drack drinkar med färgglada kvistar i för allt vad jag var värd. Jag drack ett glas champagne varje kvart. Jag spontandansade i köket. Jag kedjerökte. Jag gjorde verkligen allt jag kunde komma på. Men nej, det gick inte att komma i suomibåt-läge. Jag fick se mig besegrad. Men jag är i alla fall stolt för att jag gjorde ett ärligt försök! (För övrigt fattade jag inte riktigt röstningssystemet men jag antar att Päivärinta-sisters på nåt sätt kommer vinna, visst...?)

Ha en mysig, härlig alla hjärtans dag och krama varandra lite extra!

Årets första fredag den trettonde är här!

Därför antar jag att det är på sin plats med en varning så att ni överlever till den mycket trevligare alla hjärtans dag som alltså är imorgon. Jag bidrar med några enkla råd som borde kunna höja överlevnadskvoten för er alla:

- Akta er för isfläckarna.
- Försök inte höjdhoppa i trappor.
- Om ni ska skära bröd, ställ inte upp brödbiten på högkant och håll i brödet under kniven. Gäller särskilt om man ska skära i baguetter.
- Ska du gå över ett övergångsställe, men någonstans inom en radie av 100 meter ser en taxi: Gå inte över. Gäller även, eller kanske särskilt om du har grönt ljus.
- Gå inte längst ner och längst in i en mörk källare. Om du ändå tagit dig dit och får en okontrollerbar känsla av att du vill klä av dig på överkroppen. Låt bli det. Du ligger redan rätt risigt till som det är. Ett blottat bröst är som att signa sin egen dödsdom. Det är bara så. Samma regel gäller i stängda gallerior, garage, skolor (särskilt aulan och simhallen) och diverse vindsutrymmen.
- Om det kommer en tystlåten kille klädd i hockeymask med en jättekniv, ja då vill han troligen inte sälja majblommor. Jag menar, det är ju faktiskt bara februari. Det bästa är att dra igen dörren, regla inifrån, slänga på en romantisk komedi och äta upp chokladasken som egentligen är tänkt tills imorgon.

- Till sist: Ha en riktigt härlig fredag!

Kompis det går bra nu.

http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=217336

Och därför är det smarrig tårta på mitt bord nu. :-)

Buzzar omkring.

Möten, kurser, människor, springa i kontorslandskap, lära känna mer människor. Roligt, roligt, galet roligt. Men bloggen blir tyvärr lite lidande. Ni får härda ut ett tag. Återkommer med rapporter och allmänt filosoferande över livet med lite ojämna mellanrum framöver. Nu ska jag springa in på ett nytt möte. Ses snart igen!

"Har du en mellis? Kan jag få en 75?"

Jag har alltid tyckt att språk är det roligaste, häftigaste, överlägset mest farout som överhuvudtaget finns. En grej som gör det så roligt är att ord har helt olika betydelser i olika sammanhang, olika kulturer och för olika människor. Som i rubriken här ovanför till exempel. Det låter ju som en glad, festlig bytlånarfest hos folk som inte direkt spottar i glaset. Bara för ordet mellis finns åtminstone tre betydelser beroende på vad man har för referensramar:

Mellis enligt fd kollega: fegisöl
Mellis enligt mig: fruktstund
Mellis enligt nya jobbet: en rubrik. Närmare bestämt en mellanrubrik. Naturligtvis.

(75:an i det här fallet skulle representera hur många procent av sidan själva mellisen skulle få uppta.)

Ni ser vad jag menar. Språk är helt sjukt häftigt!!

Nu ska jag språkjobba vidare litegrand, men jag bloggar mer så snart jag bara hinner! Ses här snart igen!

Dagens lektips!

Glömde mitt i allt födelsedags-galej och bytajobb-ståhej berätta om en jätterolig lek som jag tillbringade söndagen med. Det enda man behöver är spotify (eller ett skitbra musikarkiv vilket som helst) och en kompis. Leken går till så här:

Man laddar ner theme-låtar till filmer och TV-serier. Sedan turas man om att gissa. Försten till 5 rätt vinner. That´s it. Det är en så himla bra lek, dels för att man får åka på en otroligt rolig nostalgitripp, dels funkar den utmärkt hur söndagsseg man än är. Man måste ju faktiskt vara minst mumifierad för att inte känna igen hajen och halloween liksom:) Prova själva! Det är faktiskt riktigt, riktigt roligt.

Så, nu är jag lokalkändis på jobbet.

Hur då tänker ni? Jo enbart tack vare vad jag heter faktiskt. Jag är helt ensam om att heta Päivi i våra olika system så bara genom att vara "den nya med namnet" har jag redan blitt på hej-basis med rätt mycket människor. (Det är antingen det eller så är det för att de känner igen mig när jag går tredje varvet på jakt efter min sittplats;-)

En första rapport från nya arbetsplatsen.

Det är stort. Jag försöker memorera korridorerna så att jag ska hitta tillbaka till min plats imorgon igen. Det är liv, puls och rörelse. Alla jag pratat med så här långt är jättetrevliga och hjälpsamma. Allting är lite snurrigt, men ett helt gäng med möten är redan uppbokade så den här veckan kommer jag i huvudsak att ägna åt två saker:
- träffa en himla massa människor
- försöka hitta mitt lilla bord i landskapet.

Det känns i alla fall hur spännande som helst. To be continued...!

Ny vecka, nya äventyr

Igår var kulmen på en hel vecka av födelsedagsfirande. Jag hade lite kalas hemma kombinerat med utgång på stan. Hade tänkt slänga upp lite bildbevis men kameran har laddat ur. Bilder kommer inom en snar framtid dock:) TACK för att ni kom och firade med mig allesammans, det var fantastiskt skojigt!! Efter en ganska slö och lat dag har det så sakteliga börjat sjunka in att jag ska gå till ett helt nytt jobb imorgon. Det känns jättekul. Och jättepirrigt! Lovar att rapportera om hur det går så stay tuned och ha en fortsatt bra söndagkväll!

Saturday night live!

Jag ser fram emot ikväll. Så pass mycket att jag egentligen vill att det ska vara kväll redan nuuuuu. Eftersom jag inte har nån maskin för tidresor så tänker jag roa mig med en liten promenad till västermalmsgallerian. Rea-skyltar och snygga kläder är rätt bra sätt att tappa kollen på tiden. Har jag hört. :-)

Ledig fredag, långa armar!

Imorgon drar melodifestivalen igång vilket i vanliga fall brukar vara en stor grej i mitt liv. Nu kommer det spektaklet (faktiskt!)i andra hand eftersom jag skrapat ihop ett så himla hett party-startfält inför morgondagen. Festliga människor får ej hållas törstiga så jag springer nu fram och tillbaka på de systembolagen närmast där jag bor. (Ja, jag är en sån lurig en så jag går på flera olika bolag och handlar med min oskyldigaste " lite vin till middagen är ju trevligt"-min:) Nu när nätet verkar funka någorlunda igen så passar jag helt enkelt på att önska trevlig helg och ett hett tips till det inbjudna partycrewet: Kom glada, men kom framförallt törstiga! Lova att vara uttorkade, då har det varit värt att få de här nya, stiliga gibbon-armarna.

Håll ut! Jag återkommer snart!

Hej kära bloggvänner. Jag har för tillfället extrema problem med nätet.Vet inte om det är någon högre makts sätt att säga att jag verkligen, verkligen ska passa på att göra nåt annat än sitta framför en dator nu när jag har två extra dagar ledigt. Jag står i alla fall inte ut. Bara det här lilla inlägget har tagit 15 minuter att ladda upp!! Återkommer så fort jag har lite hastighet i de tre hålen i väggen igen!

Det (bitter)ljuva livet.

Som Dallas så korrekt påpekade så är det min sista dag idag på min nuvarande arbetsplats. Självklart känns det spännande med det nya. Lika självklart är det att det också är lite vemodigt. Under årens lopp har jag och det galna gänget här, som kallas "kollegor" haft hiskeligt mycket skoj och tokigheter för oss. Drinkar har druckits, konferensresor har rests, fester har festats, bildbevis har tagits och så oändligt många skratt har skrattats. Jag intalar mig själv att det här absolut inte är sista gången vi ses. Jag vägrar säga farväl. Jag säger lite mondänt "arrivederci, au revoir, på återseende."

Var f*n tar alla pennor vägen undrar kollegorna.

"Hur ska jag veta det" säger jag och lägger ett stort pappersark över min skattgömma.

Jag vill tacka dagen som gett mig så mycket!

Jag har fått så mycket sång att det ringer i öronen, så mycket tårta att jag kommer vara sockerhög veckan ut, så mycket gratulationer att jag blir alldeles rörd och så mycket blommor att jag måste köpa en vas/hink/balja. Födelsedagar är grrrrrrreat!!!


P.S Självklart skrapade jag av frukten. Frukt har inget i chokladtårta att göra.

Hurra,hurra, hurra! Idag är ingen vanlig dag.

För idag är det min födelsedag. Jag får väl be om ursäkt för att jag blåser i min egen trumpet (eller hur det där ordspråket går egentligen) men jag ÄLSKAR att fylla år. Jag tycker det är precis lika lajbans nu som när jag var 5. Man ligger och låtsas sova så hör man sambon tassa upp och börja prassla med papper och pyssla omkring och så ser man galet överraskad ut när man börjar höra de första tonerna av "ja må hon leva". I loves it! Dessutom har nån vänlig själ beställt sol till min födelsedag. Det enda som skulle kunna göra den här dan ett enda dugg bättre vore att få lite blogg-gratulationer av alla er finingar. Nu måste jag gå och äta lite tårta. Nej fel, MYCKET tårta menar jag så klart. Idag är det resårbralla på och smilband upp hela dan:-D

Vroom vroom partystarter!

Conan O´Brien aka Tarja Halonen gör skön kvalitetsreklam:

Jag mötte Lasse....

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Jag var tvungen att hoppa över ett hejdundrande födelsedagskalas i lördags pga att jag feberskakade och rosslade värre än Darth Vader med stenlunga. Jäkligt trist. Dock hann jag med att hålla i årets första foodcourt som jag hade valt. Jag hade aldrig in a million years trott att jag skulle rekommendera Collage. Men si, det gör jag! Det enda som återstår av det gamla 90-talsdirrot är faktiskt namnet. I övrigt har det blivit en finkrog som absolut kan tampas med åtminstone vilken Melker-krog som helst. Förmodligen till och med klå dem. Maten var fantastisk, servicen likaså och inredningen härligt murrig. Som gjort för en god middag, barhäng eller varför inte klackarna i taket en hel natt. Förutom en förträfflig kväll i goda vänners lag, träffade jag dessutom min mammas idol. Jag ska visa henne bilden nedan, sen har jag i hennes värld uppnått allt som behöver uppnås. Hänger man med Larsa, då är liksom allt....komplett!:-D